Mars 2018

Som specialist på invärtes medicin med en läkarexamen från Köpenhamns universitet i grunden har Steven Glazer, Chief Medical Officer på Idogen, bred erfarenhet av terapeutiska områden som hematologi, onkologi, hemofili, transplantation, diabetes samt allergi- och hjärt-kärlsjukdomar. I en intervju med BioStock berättar Steven om bolagets kliniska utvecklingsprogram, kommenterar det skiftande konkurrenslandskapet inom hemofili A, samt var han ser Idogen som bolag om tre år.

Steven, du har mångårig internationell erfarenhet av klinisk läkemedelsutveckling, berätta lite om din bakgrund och vad du gjort innan du kom till Idogen?

– Det stämmer bra, jag har under 30 år jobbat på läkemedels-, diagnostik- och bioteknikbolag i Europa och USA. Innan jag började på Idogen har jag haft positioner som Chief Medical Officer på Hansa Medical, Senior Vice President Development på BioInvent, Vice President Development på Zealand Pharma och Medical Director på Novo Nordisk.

Vilka är de potentiella fördelarna med Idogens tolerogena cellterapi jämfört med de behandlingar som för närvarande används för att återställa responsen på faktor VIII hos patienter som lider av hemofili A?

– Immuntoleransinduktion (ITI) är den standardbehandling som används i dagsläget för patienter som har utvecklat faktor VIII-hämmare. Behandlingen kräver upprepade intravenösa injektioner, i vissa fall under längre perioder – uppåt ett år, och leder till framgång i ca 70 procent av fallen. Om vår behandling är framgångsrik, skulle vi kunna uppnå samma eller ännu bättre effekt redan med några få infusioner av Idogens tolerogena cellterapi.

Idogen närmar sig nästa utvecklingsfas där ni kommer att inleda studier på patienter. Hur ser studiedesignen ut för er första kliniska prövning och vad förväntar du dig att ni skall uppnå?

– Huvudsyftet med alla initiala studier i människa är att utvärdera behandlingens säkerhet och tolererbarhet. Vår målsättning är att fastställa optimalt antal infusioner och antal celler per infusion, och vi kommer därför att utforma studien på ett sätt som gör det möjligt för oss att undersöka minst två olika dosnivåer i förhållande till antalet celler per infusion, samt även olika infusionstillfällen. Under studien kommer patienterna att övervakas noggrant.

– Den första studien kommer att inkludera vuxna patienter med en historik av minst en tidigare icke framgångsrik ITI-behandling. Förutom säkerheten kommer vi att utvärdera effekten av vår cellterapi med hjälp av immunologiska biomarkörer, Bethesda-enheter och en testdos av faktor VIII som sätts in vid slutet av behandlingen. Denna testdos av faktor VIII kommer att avslöja om det normala svaret på faktor VIII-infusion har återställts.

– Utifrån den initiala prövningen förväntar vi oss också att kunna identifiera en optimal dosnivå för de därpå följande studierna.

Vad kan du berätta generellt om det kliniska utvecklingsprogrammet för IDO 8, och vilka är de viktigaste specifika milstolparna på vägen mot ett potentiellt marknadsgodkännande?

– Vi kommer att arbeta i nära dialog med de regulatoriska myndigheterna under programmets fortskridande. Jag förutser att vägen till ett myndighetsgodkännande kommer att kräva en pivotal studie med vuxna patienter, respektive en med barn. Idag finns flera olika slags ITI-behandlingar som används kliniskt och som uppvisar likartade behandlingsresultat. Jag bedömer att randomiserade och kontrollerade studier inte kommer att krävas för ett godkännande av vår behandling, förutsatt att den visar gynnsam säkerhetsprofil och likvärdiga resultat med den första studien. Det blir givetvis också viktigt att följa den långsiktiga tolerogena effekten av vår cellterapibehandling och utvärdera vilka specifika fördelar patienterna kan dra av den.

Just nu ser vi en intressant utveckling med nya behandlingar på frammarsch, såsom Roches Hemlibra och även inom genterapi. Finns det fortfarande ett stort medicinskt behov inom hemofili A?

– Profylaktisk behandling med faktor VIII, d.v.s. behandling för att förebygga blödning, är mycket effektiv för att minska uppkomsten av blödningar och långvariga komplikationer därav. Det finns etablerade doseringsregimer med faktor VIII för att förebygga och även behandla mild till allvarlig och livshotande blödning, där effekten utvärderas vartefter och dosen kan justeras efter behov.

– Svenska forskare har spelat en viktig roll i att utveckla dessa riktlinjer och även faktor VIII-behandlingsprotokoll för immuntoleransinduktion (ITI) hos personer med hemofili A som utvecklat hämmare mot faktor VIII.

– Hemlibra godkändes 2017 som rutinprofylax för att förebygga eller minska frekvensen av blödningsepisoder hos vuxna och barn med hemofili A med faktor VIII-hämmare. Det är en bispecifik faktor IXa- och faktor X-riktad antikropp. Genom att den ersätter funktionen hos naturligt aktiverad faktor VIII, främjar Hemlibra blodkoagulering. Hemlibra kan dock inte användas vid akut blödning. Behandlingen kan vara tillräcklig för att förhindra spontan blödning men är det inte nödvändigtvis vid trauma, kirurgi eller för patienter med en mer aktiv livsstil, där faktor VIII-behandling är det enda behandlingsalternativet.

– Det är förstås viktigt att poängtera att den långsiktiga säkerheten av Hemlibra måste fastställas. För närvarande är fortfarande det gängse behandlingsalternativet immuntoleransinduktion vid hemofili A med hämmare.

– När det gäller genterapi så är hemofili A i sig en lämplig indikation, eftersom redan en blygsam ökning i faktor VIII-nivå kan visa stora effekter på blödningsrisken. Två nya studier inom hemofili A har visat på lovande möjligheter för genterapi. Patienter med faktor VIII-hämmare samt barn var dock inte inkluderade i dessa försök. Genterapi som behandlingsalternativ kommer inte att vara kliniskt tillgänglig förrän om ett antal år.

Idogen fokuserar också på att förebygga vävnadsavstötning vid njurtransplantationer. Hur ser det medicinska behovet ut på detta område och vad hoppas Idogen att kunna uppnå här?

– Data som tillhandahålls av det amerikanska organtransplantationsregistret Scientific Registry of Transplant Recipients (SRTR) visar på en generell överlevnad på 10 års sikt om cirka 55 till 60 procent, både vid transplantation från levande och avlidna donatorer.

– För att förhindra kronisk avstötning krävs en livslång medicinering med en kombination av immunsuppressiva mediciner som är både kraftiga och ospecifika, något som dessvärre är förknippat med hög risk för både infektion och cancer. Njurtransplantation är därför en indikation som kännetecknas av ett stort medicinskt behov. Idogens tolerogena cellterapi förväntas både minska behovet av immunsuppressiva läkemedel och förbättra livslängden av transplantatet.

Njurtransplantationsprojektet (IDO T) befinner sig fortfarande i en tidig fas, men kan du kortfattat beskriva den kommande kliniska utvecklingsprocessen, i mer generella termer?

– Projektet befinner sig mycket riktigt på ett tidigt stadium, men jag förväntar mig att de första försöken kommer att utföras i samband med transplantation från en levande donator, troligen ett fall där en familjemedlem donerar en njure. Under mycket kontrollerade former, och med noggrann övervakning av biomarkörer och genom biopsier, kommer därefter den immunsuppressiva behandlingen att trappas ned över tid.

Vilka prekliniska milstolpar måste uppfyllas innan ni går vidare till klinisk utveckling, och vad är nästa konkreta steg utifrån var ni befinner er i projektet idag?

– Vi utformar och genomför nu studier i prekliniska djurmodeller av transplantation. Nästa steg blir att diskutera våra planer med de regulatoriska myndigheterna, när vi har samlat in tillräckliga data för att gå vidare.

Ur ett utvecklingsperspektiv: Var ser du Idogen som företag inom tre år från nu?

– Jag förväntar mig att vi inom tre år kommer att ha genererat lovande resultat inom hemofili A och befinna oss långt framme även i pivotala studier med vår cellterapi. Vi bör då också ha sett initiala resultat inom njurtransplantation. Jag kan också mycket väl se framför mig att Idogen då har etablerat samarbeten med andra bolag.